Hur vidskepliga är Tokio Hotel?
En kul intervju från 2007
Hur vidskepliga är Tokio Hotel?
Går Gustav, Georg, Bill and Tom under stegar? Och skulle de uppträda fredagen den 13:e?
Har ni någon speciell ritual innan en spelning?
Tom: Vi har inga särskilda ritualer men 30 minuter innan en spelning så vill vi inte ha några personer I närheten. Då vill vi bara vara tillsammans och inte ens vår manager får komma in. Inte för att vi gör något soeciellt, vi spelar bara spel eller pratar med varandra.
Har ni någon pryl som ger er tur?
Bill: jag har en lyckoamulett som jag fått av min mamma och som jag alltid bär under min tröja. Om jag inte hittar den så får jag total panik. Jag får för mig att något hemskt kommer hända.
Tom: jag tror absolute inte på sånt. Tur är något som korsar din väg ochg inte något som kommer från en ring eller halsband. Man får tur genom att göra sitt bästa.
Har ni någon gång uppträtt på fredagen den 13:e?
Bill: ja, nu i april i år. Jag vet inte om det var för rädsla eller vidskepelse men vi skämtade om det innan konserten. Jag var nervös men lyckligtvis hände inget. Det var en av våra bästa spelningar.
Georg: Man ska inte tänka på det alls. Om man tror att något kommer hända så gör det så. Samma sak gäller när man tänker att man inte får göra något eller att man kommer snubbla. Men vi fyra är alla positivia. Visst ibland går saker och ting fel på scen men det är bara småsaker. Inget riktigt illa har hänt ännu.
Finns det saker ni begär (innan en konsert) för att det får er att känna er batter?
Bill: Det enda vi frågar efter är några flaskor iste.
Georg: Vi är inte märkesfixerade heller.
Har någon av er sett ett spöke I något av de hotellen ni bott i?
Bill: Det är en bra fråga! Sist jag bobde på hotell så vaknade jag av högljutt klapprande i korridoren. Jag gick ut för att titta och tyckte mig se en häst gå forbi mitt rum.
Tom: Han trodde verkligen att han förlorat förståndet, men hästen var faktiskt verklig. Hotellet låg brevid en veterinärsklinik och hästen ville väl ta sig en promenad.
Georg: Han kunde väl tagit en ridtur i månskenet men blev istället livrädd. Jag menar vem förväntar sig att se en häst utanför sitt hotellrum.
Gustav: Jag undrar fortfarande hur hästen kom dit.
Vågar ni gå under en stege?
Tom: Ja det gör jag. Men å andra sidan, vågar du det Bill?
Bill: Duh! Ja, det vågar jag också. Men jag vägrar räcka ut min hand till någon om jag har armarna korsade. Känner ni till det i Holland också? Eller är det bara något tyskt? Att ge någon sin hand med korsade armar ger otur.
Gustav: Nonsens! Bara gamla människor tror fortfarande på det!
Bill: Jag gör det också. Och vet du vad mer jag är rädd för att göra? Att göra sönder en spegel för det ger sju års olycka och det känner jag inte för.
Tom: Pffff, och efter alla dessa sju år så kommer sju lyckosamma år, eller hur?.
Bill: ja, men det är inte värt sju år av elände.
Är ni religiösa?
Bill: jag tror på att det finns någonting mellan himmel och jord men om det är gud vet jag inte.
Georg: jag lever i nuet och bryr mig inte om vad som kommer sen. Jag upptäcker det i sinom tid.
Tror ni på kärlek vid första ögonkastet?
Bill: ja, men jag tror också att man kan missa sin sanna kärlek på grund av att man inte var uppmärksam nog.
Tom: Jag tror inte på det. Jag tror inte på att det bara finns en tjej för mig. Jag tror att det finns mer än en idealpartner för mig
Bill: Låt honom snacka på.
Georg: jag håller med Tom. Jag tror inte på att det bara finns en person som man bara blir kär i. Alt beror på omständigheter.
Gustav: jag tror att man kan känna sig förälskad vid första anblicken. Att man kan se någon som man blir helt golvad av. Men den typen av kärlek varar aldrig länge.
Tror ni på ödet?
Tom: Nej, jag tror inte att någonting är menat.
Georg: man bestämmer alltid själv sina val vad man ska göra och vart man ska gå. Det finns så mpånga val. Det skulle bara vara tråkigt om man visste att allt var var förutbestämt.
Bill: Jag tror I varje fall att vissa saker är menade att hända, men det kan också bero på tur eller tillfällighet.
Gustav: Nej, jag tror inte att någon kan veta något, inte ens spåtanter.
Vad skulle ni göra om ni blev ett spöke efter att ni dött?
Tom: Åh, då kommer jag leta upp Angelina Jolie. Jag är bara så nyfiken på den kvinna, på vad hon gör. Hur är hon i köket, eller lagar hon ens mat.
Bill: Jag skulle flyga runt hela världen. Det har alltid varit en dröm. Och jag skulle skrämma folk I restauranger och sånt.
Georg: Det skulle vara häftigt. Jag skulle stå i mitten av vägen och låta bilar köra igenom mig.
Bill: Det kommer ju orsaka olyckor.
Gustav: Inte alls. De kan inte se mig. Eller tror du att kag kmommer skrämma andra spöken?
Bill: Åh gud, vad du är realistisk då!
Hur vidskepliga är Tokio Hotel?
Går Gustav, Georg, Bill and Tom under stegar? Och skulle de uppträda fredagen den 13:e?
Har ni någon speciell ritual innan en spelning?
Tom: Vi har inga särskilda ritualer men 30 minuter innan en spelning så vill vi inte ha några personer I närheten. Då vill vi bara vara tillsammans och inte ens vår manager får komma in. Inte för att vi gör något soeciellt, vi spelar bara spel eller pratar med varandra.
Har ni någon pryl som ger er tur?
Bill: jag har en lyckoamulett som jag fått av min mamma och som jag alltid bär under min tröja. Om jag inte hittar den så får jag total panik. Jag får för mig att något hemskt kommer hända.
Tom: jag tror absolute inte på sånt. Tur är något som korsar din väg ochg inte något som kommer från en ring eller halsband. Man får tur genom att göra sitt bästa.
Har ni någon gång uppträtt på fredagen den 13:e?
Bill: ja, nu i april i år. Jag vet inte om det var för rädsla eller vidskepelse men vi skämtade om det innan konserten. Jag var nervös men lyckligtvis hände inget. Det var en av våra bästa spelningar.
Georg: Man ska inte tänka på det alls. Om man tror att något kommer hända så gör det så. Samma sak gäller när man tänker att man inte får göra något eller att man kommer snubbla. Men vi fyra är alla positivia. Visst ibland går saker och ting fel på scen men det är bara småsaker. Inget riktigt illa har hänt ännu.
Finns det saker ni begär (innan en konsert) för att det får er att känna er batter?
Bill: Det enda vi frågar efter är några flaskor iste.
Georg: Vi är inte märkesfixerade heller.
Har någon av er sett ett spöke I något av de hotellen ni bott i?
Bill: Det är en bra fråga! Sist jag bobde på hotell så vaknade jag av högljutt klapprande i korridoren. Jag gick ut för att titta och tyckte mig se en häst gå forbi mitt rum.
Tom: Han trodde verkligen att han förlorat förståndet, men hästen var faktiskt verklig. Hotellet låg brevid en veterinärsklinik och hästen ville väl ta sig en promenad.
Georg: Han kunde väl tagit en ridtur i månskenet men blev istället livrädd. Jag menar vem förväntar sig att se en häst utanför sitt hotellrum.
Gustav: Jag undrar fortfarande hur hästen kom dit.
Vågar ni gå under en stege?
Tom: Ja det gör jag. Men å andra sidan, vågar du det Bill?
Bill: Duh! Ja, det vågar jag också. Men jag vägrar räcka ut min hand till någon om jag har armarna korsade. Känner ni till det i Holland också? Eller är det bara något tyskt? Att ge någon sin hand med korsade armar ger otur.
Gustav: Nonsens! Bara gamla människor tror fortfarande på det!
Bill: Jag gör det också. Och vet du vad mer jag är rädd för att göra? Att göra sönder en spegel för det ger sju års olycka och det känner jag inte för.
Tom: Pffff, och efter alla dessa sju år så kommer sju lyckosamma år, eller hur?.
Bill: ja, men det är inte värt sju år av elände.
Är ni religiösa?
Bill: jag tror på att det finns någonting mellan himmel och jord men om det är gud vet jag inte.
Georg: jag lever i nuet och bryr mig inte om vad som kommer sen. Jag upptäcker det i sinom tid.
Tror ni på kärlek vid första ögonkastet?
Bill: ja, men jag tror också att man kan missa sin sanna kärlek på grund av att man inte var uppmärksam nog.
Tom: Jag tror inte på det. Jag tror inte på att det bara finns en tjej för mig. Jag tror att det finns mer än en idealpartner för mig
Bill: Låt honom snacka på.
Georg: jag håller med Tom. Jag tror inte på att det bara finns en person som man bara blir kär i. Alt beror på omständigheter.
Gustav: jag tror att man kan känna sig förälskad vid första anblicken. Att man kan se någon som man blir helt golvad av. Men den typen av kärlek varar aldrig länge.
Tror ni på ödet?
Tom: Nej, jag tror inte att någonting är menat.
Georg: man bestämmer alltid själv sina val vad man ska göra och vart man ska gå. Det finns så mpånga val. Det skulle bara vara tråkigt om man visste att allt var var förutbestämt.
Bill: Jag tror I varje fall att vissa saker är menade att hända, men det kan också bero på tur eller tillfällighet.
Gustav: Nej, jag tror inte att någon kan veta något, inte ens spåtanter.
Vad skulle ni göra om ni blev ett spöke efter att ni dött?
Tom: Åh, då kommer jag leta upp Angelina Jolie. Jag är bara så nyfiken på den kvinna, på vad hon gör. Hur är hon i köket, eller lagar hon ens mat.
Bill: Jag skulle flyga runt hela världen. Det har alltid varit en dröm. Och jag skulle skrämma folk I restauranger och sånt.
Georg: Det skulle vara häftigt. Jag skulle stå i mitten av vägen och låta bilar köra igenom mig.
Bill: Det kommer ju orsaka olyckor.
Gustav: Inte alls. De kan inte se mig. Eller tror du att kag kmommer skrämma andra spöken?
Bill: Åh gud, vad du är realistisk då!
Trackback